Fortsättning på skräck.
Ibland kan jag sitta och gapskratta i ensamhet. det låter fånigt men det är ju bara för underbart ibland. LÄS OCH NJUT.
"Jag hatar att se på skäckfilmer, för jag blir så rädd. Men ändå betalar jag 58 kr för att få se en skäckfilm. Det är konstigt att jag fortfarande kan bli rädd för dem, för de är alltid likadana.
De börjar med en mystisk, otäck melodi.
Na, na, na, na, na-na-na-na-naaaa
- Gud, va kul att vi fem amerikanska ungdomar ska ha hashparty på stranden. Vi kan röka jointar och grovhångla som fem amerikanska ungdomar alltid gör.
- Men vad var det Betty?
- Jag tyckte nyss jag nån stirra på oss från den där övergivna kyrkogården där uppe.
- Äsch, Betty. Lägg av!
Na, na, na, na, na-na-na-naaaa.
- Grabbar, nu har jag ba' en jättebra idé ba'! Vi går upp och övernattar i det där övergivna huset som inte en människa har satt sin fot i sen en psykopat slaktade sin familj med en yxa för 15 år sen.
- Ja, det gör vi!
Inne i huset...
- Men det finns ju inget att käka i det här huset som inte en människa har satt sin fot i sen en psykopat slaktade sin familj med en yxa för 15 år sen.
- Vad ska vi göra då?
- Vi grabbar åker in till stan och köper en pizza och lämna brudarna ensamma i huset som inte en människa har satt sin fot i sen en psykopat slaktade sin familj med en yxa för 15 år sen.
- Ja, det gör vi!
Na, na, na, na na-na-na-naaaa
- Betty, vad ska nu vi göra när vi har blivit lämnade ensamma i det här huset som inte en människa har satt sin fot i sen en psykopat slaktade sin familj med en yxa för 15 år sen?
- Jag vet! Vi klär av i underkläderna och putar med brösten.
- Ja, det gör vi!
- I såna här hus som inte en människa har satt sin fot i sen en psykopat slaktade sin familj med en yxa för 15 år sen, blir det alltid så varm. Jag tror jag måste duscha.
NA, NA, NA, NA, NA-NA-NA-NAAAA
Ja, gör det Linda, så går jag runt i undervåningen utan att märka att den stora förskäraren är bort.
NA, NA, NA, NA, NA-NA-NA-NAAAA
Samtidigt på övervåningen...
Dusch, dusch... Dusch, dusch...
Draperiet har blivit lagom immigt för att man inte ska kunna se om någon kommer. Men det är någon som kommer...
- Är det du, Betty? Är det du, Betty?
Sen skär förskäraren igenom draperiet och skär Linda i småsmulor.
Tarmarna flödar ner i avloppen och blodet stänker. Blodet stänker på kaklet som är bländande vitt trots att inte en människa har satt sin fot i huset sen en psykopat slaktade sin familj med en yxa sne 15 år tillbaka.
Linda skriker och skriker.
På undervåningen går Betty och hör INGENTING! Det korkade, dumma, jävla våpet.
- Det här fönstret var inte öppet förut. Bäst att jag stänger. Kan det vara det plötsliga elavbrottet som öppnat fönstret? Och åskväder har det blivit också och vad Linda dröjer. Vad ska jag göra? Vad ska jag göra?
- Jag vet! Jag klär av mig helnaken, tar ett stearinljus och går och letar efter Linda. Ja, det gör jag!
NA, NA, NA, NA-NA-NA-NAAAA
- Linda! Jag tyckte att jag hörde ett ljud från duschen, bäst att jag går dit.
Vid duschen...
- Där är Lindas armar, men var är Linda? Det är bäst att jag vänder mig inte om så att jag märker att psykopaten kommer.
Och hon vänder sig inte om...
Och hon vänder sig inte om...
Och nu vänder hon sig om...
- Aaaaaa! En psykopat!
Men i sista sekund får Betty in ljuset i psykopatens öga.
Footch!
Sen flyr hon för livet. Hon flyr för livet, men glömmer den saken inte bort att puta med brösten.
Efter följer psykopaten...
KLAMPA, HASA, KLAMPA, HASA.
...och det är Ian Wachmeister.
I slutet blir det en bestialisk strid mellan psykopaten och Betty. Och psykopaten som hittills har varit en högeffekiv mordmaskin får inte in ett enda hugg. Medan Betty får in varenda tandpetare, kniv, yxa, glasskärva som finns i kåken och perforerar psykopaten totalt.
Sen kommer Michael tillbaks i sista ögonblicket och skjuter psykopaten med den laddade pistolen han naturligtvis haft med sig på hashpartyt.
Psykopaten dör och Michael och Betty kysser varandra.
De är så lyckliga. Inte tänker de på alla sina vänner som ligger stympade och lämlästade runt omkring i huset.
Och de går därifrån i gryningen och sjunger...
Na, na, na, na, na-na-na-naaaa."
De börjar med en mystisk, otäck melodi.
Na, na, na, na, na-na-na-na-naaaa
- Gud, va kul att vi fem amerikanska ungdomar ska ha hashparty på stranden. Vi kan röka jointar och grovhångla som fem amerikanska ungdomar alltid gör.
- Men vad var det Betty?
- Jag tyckte nyss jag nån stirra på oss från den där övergivna kyrkogården där uppe.
- Äsch, Betty. Lägg av!
Na, na, na, na, na-na-na-naaaa.
- Grabbar, nu har jag ba' en jättebra idé ba'! Vi går upp och övernattar i det där övergivna huset som inte en människa har satt sin fot i sen en psykopat slaktade sin familj med en yxa för 15 år sen.
- Ja, det gör vi!
Inne i huset...
- Men det finns ju inget att käka i det här huset som inte en människa har satt sin fot i sen en psykopat slaktade sin familj med en yxa för 15 år sen.
- Vad ska vi göra då?
- Vi grabbar åker in till stan och köper en pizza och lämna brudarna ensamma i huset som inte en människa har satt sin fot i sen en psykopat slaktade sin familj med en yxa för 15 år sen.
- Ja, det gör vi!
Na, na, na, na na-na-na-naaaa
- Betty, vad ska nu vi göra när vi har blivit lämnade ensamma i det här huset som inte en människa har satt sin fot i sen en psykopat slaktade sin familj med en yxa för 15 år sen?
- Jag vet! Vi klär av i underkläderna och putar med brösten.
- Ja, det gör vi!
- I såna här hus som inte en människa har satt sin fot i sen en psykopat slaktade sin familj med en yxa för 15 år sen, blir det alltid så varm. Jag tror jag måste duscha.
NA, NA, NA, NA, NA-NA-NA-NAAAA
Ja, gör det Linda, så går jag runt i undervåningen utan att märka att den stora förskäraren är bort.
NA, NA, NA, NA, NA-NA-NA-NAAAA
Samtidigt på övervåningen...
Dusch, dusch... Dusch, dusch...
Draperiet har blivit lagom immigt för att man inte ska kunna se om någon kommer. Men det är någon som kommer...
- Är det du, Betty? Är det du, Betty?
Sen skär förskäraren igenom draperiet och skär Linda i småsmulor.
Tarmarna flödar ner i avloppen och blodet stänker. Blodet stänker på kaklet som är bländande vitt trots att inte en människa har satt sin fot i huset sen en psykopat slaktade sin familj med en yxa sne 15 år tillbaka.
Linda skriker och skriker.
På undervåningen går Betty och hör INGENTING! Det korkade, dumma, jävla våpet.
- Det här fönstret var inte öppet förut. Bäst att jag stänger. Kan det vara det plötsliga elavbrottet som öppnat fönstret? Och åskväder har det blivit också och vad Linda dröjer. Vad ska jag göra? Vad ska jag göra?
- Jag vet! Jag klär av mig helnaken, tar ett stearinljus och går och letar efter Linda. Ja, det gör jag!
NA, NA, NA, NA-NA-NA-NAAAA
- Linda! Jag tyckte att jag hörde ett ljud från duschen, bäst att jag går dit.
Vid duschen...
- Där är Lindas armar, men var är Linda? Det är bäst att jag vänder mig inte om så att jag märker att psykopaten kommer.
Och hon vänder sig inte om...
Och hon vänder sig inte om...
Och nu vänder hon sig om...
- Aaaaaa! En psykopat!
Men i sista sekund får Betty in ljuset i psykopatens öga.
Footch!
Sen flyr hon för livet. Hon flyr för livet, men glömmer den saken inte bort att puta med brösten.
Efter följer psykopaten...
KLAMPA, HASA, KLAMPA, HASA.
...och det är Ian Wachmeister.
I slutet blir det en bestialisk strid mellan psykopaten och Betty. Och psykopaten som hittills har varit en högeffekiv mordmaskin får inte in ett enda hugg. Medan Betty får in varenda tandpetare, kniv, yxa, glasskärva som finns i kåken och perforerar psykopaten totalt.
Sen kommer Michael tillbaks i sista ögonblicket och skjuter psykopaten med den laddade pistolen han naturligtvis haft med sig på hashpartyt.
Psykopaten dör och Michael och Betty kysser varandra.
De är så lyckliga. Inte tänker de på alla sina vänner som ligger stympade och lämlästade runt omkring i huset.
Och de går därifrån i gryningen och sjunger...
Na, na, na, na, na-na-na-naaaa."
Kommentarer
Trackback
