Besvikelse på eget villkor.
Inte nog med att jag är döv men även döva måste få en chans att få veta.
Igår på dagen (kanske vid 14 tiden) vibrerade min telefon mitt på lektionen. Jag öppnade mejlen och där stod rubriken, rubriken jag inte ville se. Min reaktion kan inte ha varit vacker. Jag fortsatte dagen som om ingenting skulle ha hänt fram tills det var dags för träning. Träningen var en katastrof. SEN, efter träningen så började jag bearbeta rubriken jag läste. Jag läste mejlet och nog med det. Sen brast det. Sen var jag arg för resten av kvällen. Och inte bara lite arg. För att korta av nyfikenheten så stod det såhär:
Matilda Henriksson till Åland United
Efter målvakten Mallori Lofton-Malachis skada i helgen har Åland United varit tvungna att se sig om efter andra lösningar inför onsdagens ligamatch mot TPS. I och med att FBF inte beviljade farmsamarbete mellan ÅU och IFK Mariehamn är Ellen Ahlström inte tillgänglig för spel denna vecka. Därmed behövdes en snabb och bra lösning.
Men reaktion var (och är fortfarande) VARFÖR I HELA HELVETE HAR INGEN SAGT NÅGONTING!?
Jag tackar för uppdateringen av massmejlet som går ut till alla ålänningar som är intresserade av damfotboll. En timme senare kom första frågan: Är inte du andra målvakt i ÅU? Och mitt svar var: Jo... Och sen började frågorna ösa in och alla hade som andra fråga: Varför är inte du tillgänglig?
Och med samma fundersamma mimik som tidigare blev svaret: Jag vet inte.
Så med på noterna har jag varit. Det var skönt att komma till skolan imorse och en kille frågade direkt: Vem är den där andra målvakten? Varför spelar hon och inte du? Alla frågor har känt så meningslösa så jag lika väl har kunnat haft en lapp på ryggen där det står: "SPARKA MIG, JAG VET INTE VARFÖR JAG INTE FÅR SPELA!?."
Jag missade med andra ord dagens match utan att jag visste vad som hände. Nu frågar sig folk säkert varför jag inte ställde frågan till tränarna igår, för att jag inte ville sitta där och vara helt förstörd och se den "nya"/tillfälliga målvakten i ögonen och känna en besvärad besvikelse. Hur som helst, efter matchen kom sanningen fram. Då fick tränarna fram ett: Ahaa just de, vi har inte berättat någonting åt Ellen om det här....
Gratulerar är mitt svar. Jag undrar hur många gånger min tränare bad om förlåtelse i telefonen, men det var nog upp emot 8 gånger. Enligt lagen från FIFA så fick jag inte spela med ÅU idag, och inte får jag spela med dem på lördag heller. Hade jag fått infon lite tidigare hade det inte varit några problem alls. Då hade jag inte varit besvärad alls eftersom det tidigare valet var mitt från början och jag var bestämd om att spela Finska Cupen med IFK. Nu blir allting jätte röring. För att jag spelade Finska Cupen matchen i lördags med IFk får jag inte spela med ÅU på 8 dagar. Så lyder lagen. Sånt är livet.
Under min tid som målvakt (1½ år) har mina favorit ord varit: Upp, backa, höger, vänster, lugn, enkelt och sist men inte minst UPP MED KÄFTEN, PRATA, SNACKA. Tänk vad lätt det skulle vara om alla på jorden pratade, hellre för mycket än för lite. Eftersom jag kan isolera mig i mitt rum om det blir för mycket.
Jag var på matchen och kikade lite och mitt i halvtid kom en äldre dam fram och sa "Är allting bra med dig nu? Jag såg dig här för någon dag sen!". Mitt svar blev "Vad skulle vara fel på mig? jag har inga skador. Var såg du mig då?"... Sen gick hon sin väg och jag såg henne inte mer. Vem var tanten? Ingen aning.
Nu håller jag tummarna för det värsta för alla, det bästa för mig. Den dagen jag får svaret kommer ni att förstå mig. Mitt knä mår bra, arm och bröstmusklerna krampar, såhär skall det kännas en onsdag kväll.
Igår på dagen (kanske vid 14 tiden) vibrerade min telefon mitt på lektionen. Jag öppnade mejlen och där stod rubriken, rubriken jag inte ville se. Min reaktion kan inte ha varit vacker. Jag fortsatte dagen som om ingenting skulle ha hänt fram tills det var dags för träning. Träningen var en katastrof. SEN, efter träningen så började jag bearbeta rubriken jag läste. Jag läste mejlet och nog med det. Sen brast det. Sen var jag arg för resten av kvällen. Och inte bara lite arg. För att korta av nyfikenheten så stod det såhär:
Matilda Henriksson till Åland United
Efter målvakten Mallori Lofton-Malachis skada i helgen har Åland United varit tvungna att se sig om efter andra lösningar inför onsdagens ligamatch mot TPS. I och med att FBF inte beviljade farmsamarbete mellan ÅU och IFK Mariehamn är Ellen Ahlström inte tillgänglig för spel denna vecka. Därmed behövdes en snabb och bra lösning.
Men reaktion var (och är fortfarande) VARFÖR I HELA HELVETE HAR INGEN SAGT NÅGONTING!?
Jag tackar för uppdateringen av massmejlet som går ut till alla ålänningar som är intresserade av damfotboll. En timme senare kom första frågan: Är inte du andra målvakt i ÅU? Och mitt svar var: Jo... Och sen började frågorna ösa in och alla hade som andra fråga: Varför är inte du tillgänglig?
Och med samma fundersamma mimik som tidigare blev svaret: Jag vet inte.
Så med på noterna har jag varit. Det var skönt att komma till skolan imorse och en kille frågade direkt: Vem är den där andra målvakten? Varför spelar hon och inte du? Alla frågor har känt så meningslösa så jag lika väl har kunnat haft en lapp på ryggen där det står: "SPARKA MIG, JAG VET INTE VARFÖR JAG INTE FÅR SPELA!?."
Jag missade med andra ord dagens match utan att jag visste vad som hände. Nu frågar sig folk säkert varför jag inte ställde frågan till tränarna igår, för att jag inte ville sitta där och vara helt förstörd och se den "nya"/tillfälliga målvakten i ögonen och känna en besvärad besvikelse. Hur som helst, efter matchen kom sanningen fram. Då fick tränarna fram ett: Ahaa just de, vi har inte berättat någonting åt Ellen om det här....
Gratulerar är mitt svar. Jag undrar hur många gånger min tränare bad om förlåtelse i telefonen, men det var nog upp emot 8 gånger. Enligt lagen från FIFA så fick jag inte spela med ÅU idag, och inte får jag spela med dem på lördag heller. Hade jag fått infon lite tidigare hade det inte varit några problem alls. Då hade jag inte varit besvärad alls eftersom det tidigare valet var mitt från början och jag var bestämd om att spela Finska Cupen med IFK. Nu blir allting jätte röring. För att jag spelade Finska Cupen matchen i lördags med IFk får jag inte spela med ÅU på 8 dagar. Så lyder lagen. Sånt är livet.
Under min tid som målvakt (1½ år) har mina favorit ord varit: Upp, backa, höger, vänster, lugn, enkelt och sist men inte minst UPP MED KÄFTEN, PRATA, SNACKA. Tänk vad lätt det skulle vara om alla på jorden pratade, hellre för mycket än för lite. Eftersom jag kan isolera mig i mitt rum om det blir för mycket.
Jag var på matchen och kikade lite och mitt i halvtid kom en äldre dam fram och sa "Är allting bra med dig nu? Jag såg dig här för någon dag sen!". Mitt svar blev "Vad skulle vara fel på mig? jag har inga skador. Var såg du mig då?"... Sen gick hon sin väg och jag såg henne inte mer. Vem var tanten? Ingen aning.
Nu håller jag tummarna för det värsta för alla, det bästa för mig. Den dagen jag får svaret kommer ni att förstå mig. Mitt knä mår bra, arm och bröstmusklerna krampar, såhär skall det kännas en onsdag kväll.
Kommentarer
Trackback
