En dag att minnas!
På något sätt har det här varit en jääätte speciell dag i mitt liv. Läs och lär gott folk, det är inte många som får en så händelserik dag som jag.
Jag tog mig upp med hjälp av H för att dra ut och jogga. Allt gick toppen och en halvtimme senare var jag hemma med ett leende på läpparna igen. Gröten på kokande och under tiden hängde jag upp gardinerna i Hannas köksfönster. Nu kommer det roliga! Plötsligt började näsan blöda och blöda och blöda och till sist rann det rent ut sagt! Typ 30 minuter senare fick jag pejl på läget och snöt mig. Hanna ansåg att hela blodklumpen liknade ett par lungor. Tack för det, hälsningar konstnären.
Efter allt blödande slocknade jag på sängen igen! Vaknade i halvpanik och insåg att jag hade drömt någonting mycket udda. Jag drömde att jag hade fått en ny mv tränare. Hon hette Maria och hade en kropp som en tyngdlyftare på 155cm, kort och knubbig alltså. Så jag träffade Maria för första gången och hon hälsade med "Maria, jag är från Sverige" med en konstig korsning av alla möjliga ljud. När jag tittade ner på hennes kläder så hade hon en simdräktsliknande brottningsställ på sig och på bröstet stod det med stora bokstäver: EST. Så jag kunde ju inte låta bli att fylla på hennes "jag är från Sverige" med ett "och Estland ser jag". Hon snorkade tillbaka och gick iväg med ett bittert "nu skall vi träna". Plötsligt låg hon och maxade på bänkpressen med en hand som skulle balanseras med hjälp av andra handen som hade en hantel i sig (mhm? Logiskt?) hon gav mig blicken Sätt igång, du vet vad som skall göras på ett gym. Efter en stund var hon borta och jag gick runt och letade. I omklädningsrummet sen hittade jag henne med zigenar kjol och sporttopp, ståendes på alla fyra för att pumpa triceps. Hon fräste "ja, jag kommer snart!". Och så tog drömmen slut.
Detta är vad jag kallar målvaktstränare. Brutal, oförutsägbar och totalt vrängd i skallen. Nej ni, jag trivs så bra med den jag har just nu måste jag säga!
Näväl, när jag äntligen äntligen satt mig på tåget och kunde slappna av så började jag små irritera mig på att finnar ibland är så jäkla egoistiska och reserverade. Jag vet inte hur många gånger jag hörde orden "Det där är min plats". Varför inte bara sitta bredvid? Måste du ha fönsterplatsen för att det står fönsterplatsen på din biljett? Är utsikten verkligen så vacker kl 18.02 på kvällen i detta mörka land?
Efter en halvtimme tvärstannade tåget mitt i allt och jo, en kvinna hade hamnat under tåget. En väntan på 45 minuter så skulle vi som hade en båt att passa hoppa ut från tåget för att ta oss till Åbo med taxi. Direkt jag hoppade ur tåget så tittade jag åt höger och hoppsan, där låg det ett par fötter ut stickandes från lakanet. Och hoppsan vad polisen var snabba på att täcka för dom när dom såg att jag tittade på fötterna, tittade på poliserna, tittade på fötterna, tittade på poliserna, reaktion! Bra jobbat, jag är jätteglad över att jag inte är en person som är superkänslig. Vissa hade nog skrikit, gråtit och svurit redan för länge sen. Men grattis Ellen, du har sett ett lik insvept i ett lakan med fötterna framme för första gången. Som sagt, ännu en gång, jag är jätteglad över att jag inte är en känslig människa just nu.
Väl i taxin med dessa tre gentlemän var det gasen i botten som gällde. Jag sa när vi for "ingen panik, vi kommer inte att hinna med båten" så satt en gubbe och sa att jooo vi hinner bra. Men nä, kvinnor kan. Med 11 minuters marginal missade vi båten, vad var det jag sa? 130km/h är i snabbt nog mellan Helsingfors och Åbo. Väl på hotellet var det ju liv i luckan, en man måsta tillbaka till Helsingfors (varför i helvete han ens tog sig till Åbo var en intressant fråga!!?) en man stod och sa "varför kunde dom inte väntat på oss med båten, dom visste ju att vi var sena" "jag skulle ju behöva vara i stockholm imorgonbitti, vad skall jag göra, går det nått flyg?" den andra "varför släppte inte VR (tågbolaget) iväg oss med taxin tidigare?" "Vi kan kräva tillbaka över 2000€ från VR om vi vill för missad arbetstid..." När det kommer över till såna grejer så kan jag bli riktigt förbannad ibland, och det blev jag den här gången.
Efter en god stunds väntan på att deras jävla nojsande skulle vara över så fick jag helt enkelt säga "först och främst så har Vikingline hamntider som kostar dem massor av pengar varje timme, så dom kan inte vänta på alla. Det var inte VR själva som hoppade eller föll framför tåget. Polisen behöver sin tid för att komma till platsen, undersöka platsen, samla bevis och säkra platsen, vilket kan ta tid ibland. Jag tror inte VR stod och velade ifall dom skulle skicka oss med taxi eller inte. Så det är inte alls synd om oss, det är synd om de anhöriga." En man förstod mig och blev tyst efter det. Men ack, ve och fasa att inte ljusslingan skulle lysa hela vägen upp till hjärnan på den andra karln. Han förstod helt enkelt inte. Han skulle kräva pengar tillbaka för att VR inte fick oss till hamnen i tid. För att vikingline inte väntade på oss. För att han inte får någon kvällsmat utan bara hotellrum och frukost... Blaha blaha blaha, en sån människa skulle behöva ha en smäll på käften och ett "dra fast läpparna, det är inte ett dugg synd om dig!"
